Fossilfritt mineralgödsel viktigt för jordbruket

14 oktober 2020

– På vägen mot ett fossilfritt jordbruk är insatsvaror en viktig del. Livscykelanalyser av ett kilo vete visar att så mycket som en tredjedel av koldioxidavtrycket kommer från mineralgödsel, berättar Lantmännens hållbarhetschef Claes Johansson.

Lantmännen är ett lantbrukskooperativ, ägt av 20 000 svenska lantbrukare, och norra Europas ledande aktör inom lantbruk, maskin, bioenergi och livsmedel.

Claes är ansvarig för att driva Lantmännens arbete med vad de kallar ’Framtidens jordbruk – vägen mot ett klimatneutralt jordbruk 2050’. Han berättar att de med stort intresse följer LKAB:s projekt ReeMAP, som bland annat ska producera fossilfritt mineralgödsel. Tillgång till och användning av mineralgödsel som är fossilfritt, cirkulärt och kadmiumfritt, med ursprung i Sverige eller Europa, kan stödja jordbrukets väg mot ökad hållbarhet.

Claes Johansson, Lantmännens hållbarhetschef, säger att fossilfritt mineralgödsel är nödvändigt för att möjliggöra jordbrukets färdplan mot fossilfrihet.

Fosfor nödvändigt för goda skördar

Fosforbaserat mineralgödsel tillförs som växtnäring, utan det skulle hälften av dagens jordbruksproduktion gå förlorad. Inom EU finns det endast en källa för brytning av fosformineral och vi är därför importberoende till 90 procent. Samtidigt har fosfor en stor betydelse för vår ekonomi och är därför inkluderat på EU:s lista över ’kritiska råmaterial’.

– Minskad sårbarhet och beredskap har blivit en viktig fråga på senare tid. Gällande lantbruket så har vi fina förutsättningar genom åkermarken och produktionen av livsmedel i Sverige. Insatsvaror är dock en förutsättning för att kunna producera. Att säkra tillgången på mineralgödsel och drivmedel i Sverige är därför också en viktig förutsättning för en robust livsmedelskedja, berättar Claes.

LKAB har kapacitet att tillverka mineralgödsel som motsvarar mer än fem gånger Sveriges behov och kommer därför också bli ett viktigt tillskott för övriga Europa.

Miljövänligt är viktigt för konsumenterna

Traditionellt tillverkad mineralgödsel har ett högt koldioxidavtryck på grund av användningen av ammoniak. I ReeMAP ska ammoniaken tillverkas med fossilfri energi och vätgas vilket gör den koldioxidfri. Men mineralgödsel är inte vad livsmedelskonsumenterna är mest intresserade av enligt Lantmännens hållbarhetschef Claes Johansson, eftersom det är långt bak i värdekedjan. Claes menar att konsumenterna är mer intresserade av resultatet, dvs fossilfria slutprodukter där tillverkarna kan ge en samlad bild av det avtryck produkten har.

– Vi som jobbar med dessa färdplaner och frågan kring fossilfrihet för svenskt jordbruk får till viss del ha is i magen och tro på prognoserna att fossila utsläpp blir dyrare och att det kommer stärka affären för hållbara alternativ. Den fossilfria omställningen måste ske med bevarad eller stärkt konkurrenskraft i hela kedjan, annars flyttas bara utsläppen någon annanstans säger Claes.

Kadmiumfritt viktigt för Lantmännen

Förutom att fossilfrihet och cirkulära lösningar är viktigt har Lantmännen länge jobbat med frågan om kadmium som finns i en del av den fosfor som importeras till Europa. Kadmium i mineralgödsel hamnar till sist i maten på våra bord och kan orsaka benskörhet och därmed stora kostnader för samhället.

– För att få en hög efterfrågan av lågkadmiumfosfor, vilket Lantmännen också arbetar för, är det viktigt med branschens eget arbete samt lagstiftning och regleringar som hanterar det på internationell nivå. Även här handlar det om konkurrenskraft. Det är inte så lätt att skapa en efterfrågan på konsumentmarknaden, konsumenterna förutsätter det, säger Claes.

Därefter avslutar Claes med en reflektion kring framtidens jordbruk och hållbara koncept.

– Ekologiska produkter har länge varit liktydigt med ett bra miljöval för många konsumenter. Men nu, 2020, har vi fler och andra utmaningar som inte riktigt fångas upp av dessa regelverk som de är utformade i nuläget. För vad är det som säger att fossilfritt mineralgödsel inte också kan vara en del av det ekologiska konceptet i framtiden, där stallgödseln inte fullt ut täcker växtnäringsbehovet. Framtidens mat kräver framtidens jordbruk och då måste vi vara beredda på att tänka nytt.

Lantmännens rapport Framtidens jordbruk visar att vi kan öka skördarna med 50 procent till 2050, samtidigt som klimatpåverkan minskar i enlighet med Parisavtalet.